serendipity me

Det värsta med att ha idrott på tisdagar är att för det är på tisdagar.
För det betyder att jag troligtvis kommer ha träningsvärk resten av veckan. onsdag, torsdag och fredag. 
Och det betyder att varje gång jag ska upp för en trappa känns det som ett berg.
Nej, helt allvarligt talat.

Jag går, haltar, upp för en trappa och tänker;
- Shit, jag har bara gått upp 3 trappsteg. Hur många är det kvar egentligen? 100??!
   Aj...aj...aj. Ett i taget. Aj. Jag borde ha skolkat igår, jag borde verkligen ha gjort det. Piss. "idrott och hälsa" Pfft. Vad gör det här med min hälsa?
  Ja, ja. Gå bara upp för trapporna utan att se alltför lidande ut. Jag kan ju inte komma försent och skylla på träningsverk heller. Eller kan jag inte det? Bara lite till. Kom igen nu, bara några hundra steg till.
Shit! Där kommer vältränade Vanja. Låtsas att allt är bra. Yepp. Jag vill gå upp så här sakta. Gör det med flit. Låtsats kolla mobilen eller nåt. Se cool ut, riktigt cool.
Vanja - HEJ!
-Yo....eller jag menar Hej.
Vanja - Börjar inte vi nu?
- Um. Jo tror det (skryt lagom, jag vet att vi börjar nu, ser du inte att jag är på väg? spring före du! Jag bryr mig inte!)
Vanja - Visst var det as kul igår på gympan?
- Mm... ( HA! kul? på gympan? Ursäkta men var vi på samma lektion? Du njöt säkert, av att se mig plågas! Du njuter säkert av att jag har träningsverk nu och du vet det! SADIST!)
Vanja - Vi borde göra det igen, det va verkligen as kul.
- Kanske ( DU SKÄMTAR MED MIG ELLER HUR?)
Vanja - Men vi börjar nog nu, jag går upp. Ses
- Visst. ses ( Ah. Se hur hon skuttar upp för trappan. För att håna mig! Skuttar upp! Jag skulle kunnat skutta upp om vi inte hade haft gympa igår!)

Jo Vanja är påhittad...............................typ.