avokado smakar grönt
och det fnns inget annat sätt jag kan beskriva smaken.
Men det är inte därför jag skriver, inte nu i alla fall...
Varför har jag inte kunnat skriva något på så länge? Helt enkelf för att jag inte har haft ork. Jag har haft lust at skriva lite då och då. Klaga lite, sådär allmänt. Men när man kan välja mellan att ta en tupplur eller skriva något som ingen kommer läsa, är det inte svårt att välja.
Jag försöker komma på vad det innebär att gå i gymnasiet, ett sätt att beskriva i alla fall de senaste veckorna. Det är svårt att beskriva, för mig och mitt ordförråd. Men här är det jag kom på...
Det är att inte kunna sova
och gråta sent in i natten
att av ren impuls gå ut i skogen
och gå (!!)
att få ont i nacken av stress
och bli allmänt irriterad på grund av smärtan
att hata och tycka om sina lärare
och aldrig säga det till dem
att vilja springa iväg
och inte kunna röra sig
att ha en massa att säga
och ändå hålla käft
att skolka för att man inte orkar med
och ändå lyckas få dåligt samvete
att sitta uppe hela natten
och ändå inte lyckas bli klar med uppgiften
att frukta och längta
och bli riktigt förbannad ibland
att till sist inse hur mycket man kommer sakna allt det där
och att det då kommer vara försent
...min gymnasieupplevelse i ett nörskal.
Men det är inte därför jag skriver, inte nu i alla fall...
Varför har jag inte kunnat skriva något på så länge? Helt enkelf för att jag inte har haft ork. Jag har haft lust at skriva lite då och då. Klaga lite, sådär allmänt. Men när man kan välja mellan att ta en tupplur eller skriva något som ingen kommer läsa, är det inte svårt att välja.
Jag försöker komma på vad det innebär att gå i gymnasiet, ett sätt att beskriva i alla fall de senaste veckorna. Det är svårt att beskriva, för mig och mitt ordförråd. Men här är det jag kom på...
Det är att inte kunna sova
och gråta sent in i natten
att av ren impuls gå ut i skogen
och gå (!!)
att få ont i nacken av stress
och bli allmänt irriterad på grund av smärtan
att hata och tycka om sina lärare
och aldrig säga det till dem
att vilja springa iväg
och inte kunna röra sig
att ha en massa att säga
och ändå hålla käft
att skolka för att man inte orkar med
och ändå lyckas få dåligt samvete
att sitta uppe hela natten
och ändå inte lyckas bli klar med uppgiften
att frukta och längta
och bli riktigt förbannad ibland
att till sist inse hur mycket man kommer sakna allt det där
och att det då kommer vara försent
...min gymnasieupplevelse i ett nörskal.
Questions and answers
rant
you know when people ask you a question several times, hoping you change your answer the second time around?
you know when people ask you something they already know the answer to, but still ask in hopes of you changing your mind?you know those few seconds, or minutes, after the question is asked, the answer just hangs there, in the air, between the last letter and the first letter to your answer?
Those seconds suck. During those seconds you have time, and enough time, to think and rethink what you are about to say. Unable to predict the outcome.
I hate this. And there isn't much that I hate. But I hate this. I truly hate this. And I hate what I do to you. (And I hate what I have done to you). And I know you are disappointed. I know what my answer really meant, to you. That it broke you. And now you must face the consequences.
Yet, you knew it, didn't you? You felt it coming didn't you? You tried to turn it around, you tried. And you failed.
But you know the what the most fucked up part about this whole thing is?
I am. Really. Screwed.
No matter what I would have said, it would not have been be good enough. Someone would get hurt. Someone would be sad, upset and maybe angry. Someone might have blamed it on you. And to be honest I tried to protect you from that, too. So I acted in a selfish matter. And I disappointed you. In many ways. And I can never take this back. I wont be able to turn it around.
I hate this.
Ups and downs?
I wanna take a shortcut!
you know when people ask you a question several times, hoping you change your answer the second time around?
you know when people ask you something they already know the answer to, but still ask in hopes of you changing your mind?you know those few seconds, or minutes, after the question is asked, the answer just hangs there, in the air, between the last letter and the first letter to your answer?
Those seconds suck. During those seconds you have time, and enough time, to think and rethink what you are about to say. Unable to predict the outcome.
I hate this. And there isn't much that I hate. But I hate this. I truly hate this. And I hate what I do to you. (And I hate what I have done to you). And I know you are disappointed. I know what my answer really meant, to you. That it broke you. And now you must face the consequences.
Yet, you knew it, didn't you? You felt it coming didn't you? You tried to turn it around, you tried. And you failed.
But you know the what the most fucked up part about this whole thing is?
I am. Really. Screwed.
No matter what I would have said, it would not have been be good enough. Someone would get hurt. Someone would be sad, upset and maybe angry. Someone might have blamed it on you. And to be honest I tried to protect you from that, too. So I acted in a selfish matter. And I disappointed you. In many ways. And I can never take this back. I wont be able to turn it around.
I hate this.
Ups and downs?
I wanna take a shortcut!
Det var något viktigt, tror jag
men självfallet glömde jag bort det!
För så är det, när man (jag) kommer på något, något som jag vet att jag INTE vill glömma.
Men jag bryr mig inte......
att jag tänker läsa en bok till engelskan som jag redan har läst, vad ska du göra åt det liskom?
att jag tappade bort mig och glömde bort mig på filosofi redovisningen, för sent att ändra på!
att jag inte har börjat på svenskan, franskan eller kommit på något till filosofi/religions arbetet, men det ordar sig!
att jag inte kommer plugga i helgen trots att jag har tagit med en massa hem, som vanligt!
att jag tar en ca 3 timmars tupplur då och då, för att jag behöver det!
Vad jag menar kan jag inte uttrycka med ord, det är känsla.
En känsla av att vilja vara överallt och ingenstans,
allting och ingenting, samtidigt!
Det gör ont och det suger. Rejält.
Take my hand and hold it tight
I will make everything right
I promise you, to do
the best I can do, for you
För så är det, när man (jag) kommer på något, något som jag vet att jag INTE vill glömma.
Men jag bryr mig inte......
att jag tänker läsa en bok till engelskan som jag redan har läst, vad ska du göra åt det liskom?
att jag tappade bort mig och glömde bort mig på filosofi redovisningen, för sent att ändra på!
att jag inte har börjat på svenskan, franskan eller kommit på något till filosofi/religions arbetet, men det ordar sig!
att jag inte kommer plugga i helgen trots att jag har tagit med en massa hem, som vanligt!
att jag tar en ca 3 timmars tupplur då och då, för att jag behöver det!
Vad jag menar kan jag inte uttrycka med ord, det är känsla.
En känsla av att vilja vara överallt och ingenstans,
allting och ingenting, samtidigt!
Det gör ont och det suger. Rejält.
Take my hand and hold it tight
I will make everything right
I promise you, to do
the best I can do, for you
